Söndag 11/2-2018.

Hej alla trevliga rallysportälskare!

Så var då den trevliga tävlingen Vinterpokalen avslutad i de djupa skogarna, och över berg och myr. En tävling som fick ett mycket bra och högt beröm av de deltagande, ger ett mycket gott betyg till tävlingsorganisationen som verkligen lyckats med ett fint arrangemang igen. Då de tävlande dessutom tycker att vägarna varit mycket bra och roliga, vilket trots allt är det viktigaste, tycker jag personligen är mycket kul, för det är ju för dem tävlingen arrangeras! Toppen alltså!

Det blev dessutom en väntad och duktig segrare av hela tävlingen, Martin Berglund från Gävle, (men han bor i Överhärde) med sin kompetenta Skoda. Han har verkligen fått upp tempot nu, gratulerar verkligen till segern!

Dessutom flöt hela tävlingen på som planerat hela dagen, inga incidenter eller andra problem där ute i skogen. Hade ju själv lite farhågor att all detta fanstyg som kallas snö som föll veckan före tävlingen som gjorde vissa avsnitt av vägarna väldigt smala skulle ställa till problem, vilket inte skedde då. Visst blev vissa ekipage kvar där i de kompakta snödrivorna, men så är det ju alltid under vinterrallyn också…

Fina och ändamålsenliga lokaler stod också till buds denna dag i arrangemanget, vill också ge beröm till tjejerna i köket för den fina mat och service de gav under dagen då jag verkligen gillar den kulinariska konsten att vid spisen skapa och göra något välsmakande. Pytt i pannan var härlig med sitt lilla sting i smaken.

Jag är ju inte längre med i den inre kärnan av tävlingsorganisationen, utan mer som en rapporterande och bevakande person över vad som sker inför och under tävlingen, en trevlig roll, förutom då jag är där ute i skogen och försöker hitta fram till de SS jag ska rapportera om. Då är stresspåslaget högt i min bil kan jag lova, när jag sitter där i bilen och biter på mina naglar i nervositet, där tuggandet nått ungefär knogarna så ångrar jag bittert att jag tagit på mig uppdraget…

Så ett mycket stort tack till herr tävlingsledare Kalle Andersson som med sin härliga och duktiga organisation åter ordnat en härlig tävling med mycket gott resultat..

Stig Andervang var kissnödig… tog dock inte med den bilden…

Service pågår…

En glad funktionär…

Det går åt mycket plast på de nya moderna bilarna…

Däckbyte på gång…

Hemmaföraren Oscar vid serviceuppehållet efter två genomförda SS.

Plast borta här också…

Här är ju hela bakänden borta på Oskar Sundells bil, men det kan ju knappast kallas otillåten lättning av karossen heller, för dels väger ju denna plastbit inte mycket heller, samt detta är ju också ett bevis på att här har det varit attack där ute i skogen mellan snövallarna…

Hemmaföraren Eddie kliver ur bilen för lite vila vid etappuppehållet…

Däckbyte….

Det är mycket jobb bakom kulisserna också, här sitter Lars-Åke Rönnlund och kollar att transporttiderna stämmer….

Tävlingssekreterare Linnea sitter koncentrerad vid datorn och följer upp tävlingen..

Det fina prisbordet…..

En glad vinnare kliver ur vinnarekipaget…

Det fina vinnarekipaget…

Alla var inte vinnarekipage….

Vinnarna med det fina vandringspriset som nu alltså har fått ytterligare ett namn ingraverat för en inteckning för att få pokalen för alltid där hemma i hyllan… Grattis Martin och co-driver!

Epilog:                                                                                                                                                                                  Verkligen roligt att få följa detta arbete för att ordna en härlig vintertävling som verkligen går hem hos de tävlande. Vad som gör mig förundrad under mina irrfärder där uppe i norr i de djupa skogarna inför tävlingen är att dels, hur kan människor vilja leva så långt bort, och vad gör de där uppe på bergen och myrarna, och vad sysslar de med…..?

Och då det gäller människorna i de höga bergen och på myrarna så vet jag redan svaret, för människorna där uppe lämnar verkligen tydliga spår efter sig vad de sysslar med. De åker snöskoter, de sysslar med jakt (har aldrig sett så många jakttorn som jag såg efter SS2) de avverkar skog (tror jag aldrig sett större virkeshögar än jag såg på SS1 och Ss2, samt att de tydligen håller på med fiske i de små tjärnarna också, då det finns små utedass vid alla de fina tjänarna också, dock en bit bort från vattnet, och det är väl för att inte skrämma bort fisken vid toalettbesöken…

Men vad lever människorna i den lilla byn Viksjö av, mitt i skogen, mitt i ingenstans? Mycket trevligt folk också, de bromsar upp och viker av vid möte på den smala vägen, och de hejar också alltid. Noterade att de flesta kör fordon med fyrhjulsdrift också där ute i skogen…Vilket som, nu har åter tystnaden lagt sig efter de häftiga tävlingsekipagens framfart där i de djupa skogarna.

Denna WW var också med i tävlingen, årsmodell -1971 framförd av hemmaföraren PeO Berglund, och som ni ser är det gedigen plåt i denna kaross, vilket inte ens gett en buckla i karossen efter dess färd mellan de höga och hårda snövallarna…

En häftig tävling är över, och jag önskar er alla ett fortsatt trevligt motorsportsår detta nådens år 2018…  Hälsar

 

 

Fredag 9/2 2018.

Hej alla Rallyfrälsta och älskare av den häftiga motorsporten ute i skogen!

Dan före dan. Imorgon så sker den då så efterlängtade starten av den härliga tävlingen Vinterpokalen!      Så spännande det är inför tävlingen, för tävlingen innehåller mycket utslagsgivande sträckor, både snabbt men även teknikkrävande samt mycket roligt bilåkande för de tävlande i skogen, och tänker då närmast på SS-4 då!

Detta kommer att bli en rolig och trevlig lördag för tävlande och publik. Vinterförhållandena är helt perfekta för tillfället, rikligt med snö där ute i de djupa skogarna, och riktig is i botten på vägarna.

Personligen så gillar jag ju inte det där vita fanstyget som faller från ovan. Och jag tycker att det senaste snöfallet hade vi kunnat slippa, då vi redan hade fått vår beskärda del av det vita fanstyget innan denna nederbörd kom och lade sig som ett täcke över nejden. Och då det gäller kvoten snö från ovan i vår fagra trakt, tycker jag att vår kvot redan är fylld för flera (många) år sedan.

Men nu blickar vi framåt, vi kan förvänta oss en mycket trevlig och spännande tävling där ute i de djupa skogarna, fina vinterförhållanden med lagom temperatur också. Så jag ser fram emot åter ett fint arrangemang från Sandvikens MK, med hjälp av grannklubbarna i Hofors, Skutskär och Järbo.

Bild från SS-4.

Bild från SS-4.

Bild från SS-4.

Bild från SS-4.

Det vackra vandringspriset för Vinterpokalen.

Inga dåliga rallynamn som redan har inteckning i vandringspriset, vems namn kommer att läggas till på sockeln efter morgondagens tävling?

Ha en härlig motorlördag med en riktig fartupplevelse nu. Men tänk på säkerheten också, var ute i god tid. Vi hörs igen! Ha det gott!

Hälsar Glenning

 

Torsdag 8/2 2018.

Hej alla rallyfrälsta!

Nu börjar verkligen tävlingen närma sig. Organisationen inför tävlingen är också i full gång. Och vid första organisationsmötet jag var närvarande vid, så var min första tanke, vilken erfarenhet det sitter runt bordet. Många grånande huvuden, och ett solblekt hår också fick jag lära mig…

Men kunskapen och erfarenheten är verkligen imponerande i detta gäng. Många har själv varit aktiva inom rallysporten, för att sedan införa kunskapen till ett gediget arbeta för sportens bästa inom klubben. Som ni förstått så är mitt lokalsinne lika med noll, och då att sitta vid en biträdande tävlingsledare där på mötet, då han beskriver sträckorna efter att inte varit ute i skogen sedan år 1982 är verkligen imponerande. Sen har vi ju herr Stigfinnare också, tryck på knappen och svaret kommer var du är…

Efter det senaste nedfallet av det vita fanstyget, så är åter tävlingssträckorna åter farbara, och jag besökte ju SS4 igår, och den sträckan är helt perfekt för tillfället. Härlig bilåkarväg med riktig is i botten på vägen…där vi får se vem som är bäst med koordinationen mellan ratt, gas och broms…

Fast vi lämnat de höga bergen, så har det även på låglandet nu fått höga snövallar…

Snövallar var ordet…

Här en tuff sväng….

Jag vill också varna all publik på att vara ute i god tid. Det är verkligen mycket snö nu där ute i de djupa skogarna, Vilket innebär att även transportsträckorna har blivit mycket smala. Så åk ut i tid, och kom ihåg att varken pulkor eller barnvagnar är tillåtna på tävlingssträckorna…

Vi hörs igen imorgon. Ha det gott!

Hälsar Glenning

Onsdag 7/2 2018.

Hej alla glada rallyvänner!

Idag skulle det då göras, besök och bilder från den svårhittade SS4 var ju planen. Vaknade med ångest denna morgon, och låg kvar en stund i sängen, för så länge jag låg i sängen så hade ju inte den svåra färden börjat….

Nåväl kom dock iväg under fm och på min färd därefter E4 fick jag se en örn sitta i en trädtopp, en mycket mäktig syn, och kanske ett gott omen för min fortsatta irrfärd där på skogsvägarna i norr. Och bara för att inte börja med ett irritationsmoment så stängde jag av bilradion redan på E4:an, minns gårdagen…

Fast jag åkte där igår så höll jag på att missa byvägen ut i den djupa skogen, nåväl, jag behövde bara backa några meter denna gång. Transportsträckan är smal upp till byn och SS-sträckan, så det gäller verkligen att vara uppmärksam på mötande trafik.

Åkte igenom byn (rätt by denna gång) och åkte ut till den mest logiska vägen vi pratat om dagen innan. Blev dock lite tveksam då jag inte såg någon markering av vare sig avlysning eller markering av startlinjen. Då jag kommit ut en bit i den djupa skogen så kom då som vanligt tvivlet på att jag var på rätt väg.

Och efter ett möte på denna smala väg med en skåpbussförare, då han snällt backade tillbaka till en plogficka, så tackade jag honom och frågade om detta skulle köras rally på denna väg, javisst svarade han men det är inte förrän den 10 februari. Jag hade kunnat hoppat ur bilen och kramat honom då. Jag blev gladare än ett barn på julafton vid detta besked. Jag var rätt!!!

Dessutom en otroligt fin och rolig tävlingssträcka, här kommer alla tävlande att gilla sträckan då den innehåller det mesta, och i botten på vägen är det verkligen is, här blir det verkligen bilåka för hela slanten! Temperaturen då jag var där uppe i skogen var -10 och ett strålande solsken. Hemma i Sandviken var temperaturen -6 då jag kom hem.

I början på denna häftiga SS4.

Till och med skogen böjer rygg för den ståndande ståtliga Vinterpokalen.

Mycket snötyngda furor står där efter tävlingssträckan.

Åkte så hem efter denna tripp där i skogen och mådde mycket bra då jag äntligen hade träffat sträckan. När jag kom ut på E4:an så satte jag på bilradion med ett leende och började lyssna på Vinyl FM igen..     Fick även se en älg stå och tugga på ett träd där utanför viltstängslet på färden hem. Ibland är verkligen livet trivsamt.. Skansen på nära håll denna dag alltså…

Vill också ge ett stort tack till herr tävlingsledare då han hjälper mig att lägga in mina foton i arkivet på hemsidan från min kamera, minneskortet ni vet. Fler rapporter kommer inför tävlingen  under de dagar som är kvar. Ha det gott!

Hälsar Glenning